Kan inte fatta det men det är fan snart FREDAG IGEN! Helt sjuk vad veckor, dagar går fort nu. Börjar till och med känna mig gammal. Snart sitter man där med ett barn sittandes på golvet och ett barn i famnen. Familjen är samlad i vardags rummet och man tänker tillbaka till år 2011. De året då allt förändrades. Jag vet inte om jag ska le eller vad jag ska göra...
Livet börjar kännas enklare och enklare. Det rullar på. Skolan går bara bättre och bättre. Jag är snart hela 18 år, snart körkort, snart studenten, snart utomland i en månad och bara tänka på livet. Jag kan inte mer än bar le mot mitt liv just nu. Det är så mycket som jag ser fram imot. Jag tycker om det bättre nu än vad det var för några år sen. Det känns som en vänding. Men jag kan inte säga att det är 100 % bra för det kommer jag aldrig vara. Jag kommer alltid ha mina ärr i mitt hjärta. Men ärren är inte från vem som hälst. Utan av fina änglar som har vänt upp och ner på hela mitt liv. Ibland straffar gud en med detsamma, men den bestraffningen var jag tvungen att ta!
Ikväll har jag iaf bara tagit det lugnt. Började känna mig lite krasslig. Vet inte om vinterkräksjukan är på ingång i min kropp. Aldrig haft den men jag hars ån jävla skum känsla i min kropp just nu så jag vet fan inte! hah
Pluggat till psykologiprovet som är imorgon. Ska plocka lite på rummet, städa och dona lite. Helgen blir inte vilken helg som helst. Utan en stressad helg. Inte ovanligt för mig kanske (?)