Idag när jag väl satt ner och tog det lungt insåg jag nog allt i mitt liv. Alla mina drömmar är bara utsuddade. Så som havet gör med sanden. Jag har kanske mer än en månad framför mig som kommer vara mer jobbiga en vanliga dar. Just nu när allt blivit bra ska man falla tillbaka till 0 igen.. Sån gör mig så rädd och arg. Tänk om allt kommer bli som förut? Då det var som värst. Jag vill inte falla dit. Känslan inom mig är bara skrik. Skrik så gud kan höra mig. Vrf han just ger all otur till mig. Vrf tycker han just att jag ska må dåligt och lida (?) Så mycket frågor men man kan aldrig få ett svar..
Puss