Sitter i sängen och har velat blogga hela dagen men det har lixom inte funnits där. Jag vill men kan eller orkar inte.. Just den här känslan att man vill så mycket och jag vill och jag vill men själva orken eller känslan att göra det finns inte. Och så fort jag inte kan göra nått jag vill blir jag till tårar. Just denna dag har vart sån. Jag har velat gråta till allt men jag har inte kunnat. Vet lixom inte vart jag är påväg. mitt liv, Mina känslor, Mina tankar, Min kropp. Jag vet inte ett skit just nu känns det som..
Idag har jag hittat en sak, jag hittade mitt allra första smyckes skrin. Där alla mina smycken från dop och andra fina smycken från mina första år. Jag vart lite rörd men samtidigt upptäcker jag att jag har ett halsband som betyder just Tro hop och Kärlek. Det var bara själva smycket och det fanns ingen kedja så jag ska försöka gå ner med en kedja i guld som fanns i skrinet och var full med knutar och så ska jag försöka att köpa en ny. Men när jag just höll i denna symbol i handen kände jag just att det här är jag. Tro hopp och kärlek är nått jag behöver gå efter. Nått jag har känsla för. 
Exakts så här ser mitt smycke ut!
skriven
Jag har ett likadant runt halsen! det är skönt att ha med sig vart man än går. <3